Världsprematurdagen uppmärksammar de för tidigt födda
Sverige behöver en rättvis helhetssatsning för de för tidigt födda barnen
(Stockholm 17 november) För tidigt födda barn i Sverige möter olika villkor och en bristande kunskap inom vården efter utskrivningen från neonatalavdelning uppger Föräldraföreningen för Prematurfödda barn i Stockholm med anledning av Världsprematurdagen som infaller den 17 november.
I Sverige föds över 100 000 barn per år. Fler än 6 000 av dessa barn föds för tidigt, dvs. före graviditetsvecka 36. Det innebär att närmare 12 000 föräldrar hamnar i en ofta chockartad situation med sina små vårdkrävande barn. Den europeiska organisationen för vården av nyfödda barn inom Europa (EFCNI) publicerade under 2010 en rapport som visar på stora brister inom vården för dessa för tidigt födda barn över hela Europa. Även om Sverige omnämns positivt i rapporten tack vare en hög medicinsk kvalitet och familjevänlig vård direkt efter födelsen, så återstår mycket för att uppnå en värdig och integrerande vård och uppföljning för dessa barn fram till tonåren.
”Det är helt absurt att man diskuterar amning och krystning in i minsta detalj inom föräldragruppen på mödravårdens föräldrautbildningar utan ens att nämna att det finns en så kallad neonatalavdelning eller att 10 % av alla nyfödda hamnar där”, påpekar Jessica Fransson, styrelseordförande i Föräldraföreningen. ”Att bryta tabun redan innan födelsen är första steget till en mer samhällsintegrerad syn på prematurvården.”
”En relativt enkel lösning skulle vara att ha viss vårdpersonal med specialkompetens inom eftervården av prematura barn på utvalda BVC, liksom det finns för andra grupper, så som för adoptivföräldrar, föreslår Fransson. ”Som nybliven prematurförälder är man mycket osäker. Det sista man behöver då är en BVC-sköterska som rycker på axlarna och hänvisar till barnakuten där risken för smittor är överhängande eller tillbaka till neonatalavdelningen där de inte kan ta emot alla på nytt.”
Bättre samordning mot olika förutsättningar krävs
Idag får för tidigt födda barn olika sorts vårdinsatser i olika landsting. Föräldraföreningen i Stockholm har i oktober startat ett samarbete med de övriga föräldraföreningarna som finns i landet för att driva frågan om att förändra bland annat eftervården på nationell nivå. Goda exempel ska delas på nationell nivå, så som ett exempel från Helsingborg där man tagit fram informationsmaterial med råd och tips till föräldrar om hur det är att bli förälder till en prematur.
”Vi efterlyser en strategi på nationell nivå som skapar rättvisa förutsättningar oavsett var barnet föds”, betonar Fransson. ”Idag är det enbart Portugal och Storbritannien som har en sådan helhetsstrategi i Europa.”
(Stockholm 17 november) För tidigt födda barn i Sverige möter olika villkor och en bristande kunskap inom vården efter utskrivningen från neonatalavdelning uppger Föräldraföreningen för Prematurfödda barn i Stockholm med anledning av Världsprematurdagen som infaller den 17 november.
I Sverige föds över 100 000 barn per år. Fler än 6 000 av dessa barn föds för tidigt, dvs. före graviditetsvecka 36. Det innebär att närmare 12 000 föräldrar hamnar i en ofta chockartad situation med sina små vårdkrävande barn. Den europeiska organisationen för vården av nyfödda barn inom Europa (EFCNI) publicerade under 2010 en rapport som visar på stora brister inom vården för dessa för tidigt födda barn över hela Europa. Även om Sverige omnämns positivt i rapporten tack vare en hög medicinsk kvalitet och familjevänlig vård direkt efter födelsen, så återstår mycket för att uppnå en värdig och integrerande vård och uppföljning för dessa barn fram till tonåren.
”Det är helt absurt att man diskuterar amning och krystning in i minsta detalj inom föräldragruppen på mödravårdens föräldrautbildningar utan ens att nämna att det finns en så kallad neonatalavdelning eller att 10 % av alla nyfödda hamnar där”, påpekar Jessica Fransson, styrelseordförande i Föräldraföreningen. ”Att bryta tabun redan innan födelsen är första steget till en mer samhällsintegrerad syn på prematurvården.”
Bättre uppföljning genom specialiserad barnavård
För tidigt födda barn i Sverige får i regel bra vård på sjukhus under sin tid på neonatalavdelning. I stort sett alla föräldrar till prematurfödda barn upplever dock ett stort glapp i övergången mellan neonatalavdelningen på sjukhus till BVC där personal ofta visar stor osäkerhet och inkompetens att bedöma, följa upp och stödja barnen och föräldrar utifrån ett individuellt behov.”En relativt enkel lösning skulle vara att ha viss vårdpersonal med specialkompetens inom eftervården av prematura barn på utvalda BVC, liksom det finns för andra grupper, så som för adoptivföräldrar, föreslår Fransson. ”Som nybliven prematurförälder är man mycket osäker. Det sista man behöver då är en BVC-sköterska som rycker på axlarna och hänvisar till barnakuten där risken för smittor är överhängande eller tillbaka till neonatalavdelningen där de inte kan ta emot alla på nytt.”
Bättre samordning mot olika förutsättningar krävs
Idag får för tidigt födda barn olika sorts vårdinsatser i olika landsting. Föräldraföreningen i Stockholm har i oktober startat ett samarbete med de övriga föräldraföreningarna som finns i landet för att driva frågan om att förändra bland annat eftervården på nationell nivå. Goda exempel ska delas på nationell nivå, så som ett exempel från Helsingborg där man tagit fram informationsmaterial med råd och tips till föräldrar om hur det är att bli förälder till en prematur.
”Vi efterlyser en strategi på nationell nivå som skapar rättvisa förutsättningar oavsett var barnet föds”, betonar Fransson. ”Idag är det enbart Portugal och Storbritannien som har en sådan helhetsstrategi i Europa.”
Läs hela artikeln:
So Stockholm - Världsprematurdagen uppmärksammar de för tidigt födda - Mynewsdesk
